Ellas rygg / trånga luftvägar
Ja, då har vi äntligen varit hos veterinären för ett återbesök gällande ryggen...
Han sa att hon inte alls verkade ha lika ont i ryggen idag, som senast vi var där.
Vi kunde börja promenera igen och han trodde bara att det varit något tillfälligt.
Däremot bad jag honom kolla hennes hals, då jag haft lite konstiga känslor/aningar gällande det...
Och jodå, visst hade hon en irritation/infektion i halsen...!
Kanske inte så mycket, men hon var lite röd och svullen.
Det kunde vara därför hon har snorat, fnyst, nyst, kliat och rist sig...
Han passade även på att röntga hennes luftvägar, nu när hon ändå hade fått lugnande, för att se hur det såg ut där och ev. hitta var problemet sitter gällande hennes "andnöd".
Ella är extremt trång och har t.o.m. en varning vid operation... Att intubera henne går bra, men när de ska ta ut slangarna så får de problem...
Hon får ofta "andnöd" när vi är ute, eller inåtvända nysningar, som det också kallas. Speciellt vid hög luftfuktighet.
Troligen sitter det i själva svalget, att hon är trång där, för själva luftstrupen verkade normal.
Inte konstigt att det blivit värre med själva "andnöden" om hennes tonsiller dessutom varit svullna!
Som om det inte räckte med extremt trånga luftvägar (troligen då i svalget), utan hon ska dessutom ha "halsfluss" med svullna och irriterade tonsiller på detta...
Kaka på kaka, liksom...
*Stackars liten!*
Läste en fantastiskt intressant artikel om andningsorganen, om än med några år på nacken...
http://www.doggyrapport.se/doggyrapport/99/rapport0199.pdf
Det konstiga är att jag har liksom haft på känn att symptomen på något sätt hört ihop, men att det ändå handlade om olika saker... *MYSKO!*
Nu har vi fått Vetrimoxin (antibiotika) som hon ska äta i 10 dagar, sen vill han kolla hennes hals igen om ca. 1 månad för att se om det är någon skillnad.
Jag hoppas att hon svarar på antibiotikan och att det sedan inte kommer tillbaka igen, för annars måste vi kanske överväga att operera bort hennes tonsiller.
Vill verkligen inte utsätta henne för det om det inte är absolut nödvändigt!
Inte bara att det är jobbigt för henne och att det alltid innebär en risk vid narkoser, utan också för att de, precis som vi, behöver sina tonsiller.
Men, om de alltid är mer eller mindre infekterade så är de ju inte heller till någon nytta.
Nu får tiden utvisa om hon svarar på antibiotikan.
*HOPPAS, HOPPAS, HOPPAS...!*
Han sa att hon inte alls verkade ha lika ont i ryggen idag, som senast vi var där.
Vi kunde börja promenera igen och han trodde bara att det varit något tillfälligt.
Däremot bad jag honom kolla hennes hals, då jag haft lite konstiga känslor/aningar gällande det...
Och jodå, visst hade hon en irritation/infektion i halsen...!
Kanske inte så mycket, men hon var lite röd och svullen.
Det kunde vara därför hon har snorat, fnyst, nyst, kliat och rist sig...
Han passade även på att röntga hennes luftvägar, nu när hon ändå hade fått lugnande, för att se hur det såg ut där och ev. hitta var problemet sitter gällande hennes "andnöd".
Ella är extremt trång och har t.o.m. en varning vid operation... Att intubera henne går bra, men när de ska ta ut slangarna så får de problem...
Hon får ofta "andnöd" när vi är ute, eller inåtvända nysningar, som det också kallas. Speciellt vid hög luftfuktighet.
Troligen sitter det i själva svalget, att hon är trång där, för själva luftstrupen verkade normal.
Inte konstigt att det blivit värre med själva "andnöden" om hennes tonsiller dessutom varit svullna!
Som om det inte räckte med extremt trånga luftvägar (troligen då i svalget), utan hon ska dessutom ha "halsfluss" med svullna och irriterade tonsiller på detta...
Kaka på kaka, liksom...
*Stackars liten!*
Läste en fantastiskt intressant artikel om andningsorganen, om än med några år på nacken...
http://www.doggyrapport.se/doggyrapport/99/rapport0199.pdf
Det konstiga är att jag har liksom haft på känn att symptomen på något sätt hört ihop, men att det ändå handlade om olika saker... *MYSKO!*
Nu har vi fått Vetrimoxin (antibiotika) som hon ska äta i 10 dagar, sen vill han kolla hennes hals igen om ca. 1 månad för att se om det är någon skillnad.
Jag hoppas att hon svarar på antibiotikan och att det sedan inte kommer tillbaka igen, för annars måste vi kanske överväga att operera bort hennes tonsiller.
Vill verkligen inte utsätta henne för det om det inte är absolut nödvändigt!
Inte bara att det är jobbigt för henne och att det alltid innebär en risk vid narkoser, utan också för att de, precis som vi, behöver sina tonsiller.
Men, om de alltid är mer eller mindre infekterade så är de ju inte heller till någon nytta.
Nu får tiden utvisa om hon svarar på antibiotikan.
*HOPPAS, HOPPAS, HOPPAS...!*
Kommentarer
Trackback
