Jasmine och Ellas blogg

Bloggen som mest handlar om min Tibetanska spaniel Ella, hennes kompisar, hundtillbehör och andra hundrelaterade ämnen. Vid önskad kontakt, var vänlig lämna en kommentar med din mailadress.

Reaktiva hundar

Svarade på ett inlägg på FB om just hundar som hade problem med hundmöten...

Tänkte dela med mig av mina åsikter till er på bloggen också...

 

 

 

Ella är också mest reaktiv i närområdet... Har funderat mycket på det...

I andra områden och "revir" så tror jag att det är lite mer "om jag inte hörs eller syns, så finns jag inte".

Ella är ju ganska vek och osäker och jag tror att det handlar om ren överlevnadsinstinkt där...

Sen på "hemmaplan" tror jag att det handlar om flera saker.

 

Först och främst, det är ju inte "normalt" för hundar att behöva dela sitt område/revir med så många hundar som det faktiskt springer där...

Tänk ändå, jag tror att det finns massor av info för dem och om dem i deras kiss t.ex. Vad vet vi vad som sägs där??? Det kanske meddelas "otäcka" saker och det innebär ju att en viss hund=doft kan betyda fara eller obehag och där står vi som några spån och fattar inte varför vår hund reagerar så kraftigt på "just den hunden alltid, den som inte ens tittar tillbaka"...

Sen är väl hundar hundar, vilket gör dem till att instinktivt vilja skydda sina familjemedlemmar, oavsett hur de är själva... Då måste det ju innebära en väldans stor inre konflikt när det kommer en läskig hund som inte matte uppmärksammar/jagar bort (för min hund kanske "vet" att den hunden är läskig) och den då måste ta på sig det jobbet...

Vi har ju också "överraskningsmomentet" som väl egentligen är det som min Ella har svårast för.. När det bara dyker upp en hund runt hörnan och hon inte hinner förbereda sig riktigt mentalt, eller jag hinner rikta hennes fokus mot mig. Där handlar det ju säkert om just rädsla.

Kan väl likna det med att någon hoppar fram från bakom en dörr och skrämmer skiten ur en själv!! Vem f***n hade inte reagerat på det och skrikit till!?!

 

Sen får vi ALDRIG glömma vad vi har i kopplet! Det verkar som om många gör det...

Jag har ju en Tibetansk spaniel, en vakt/larmhund av högsta rang som är väldigt ögonorienterad..

Det är ju så de är! De SKA ju larma om det är något, och sen vad som räknas som hot/obehag är ju lite upp till individen själv...

Och Ella är ju lite osäker och vek, så det innebär ju säkert att hon ser fler hot/obehag...

 

Jag tycker inte att det är konstigt att hundar varken skäller eller gör utfall. Jag tycker det är ett högst naturligt beteende som de blir tvungna att använda sig av eftersom vi bor mer och mer hundtätt och de går i koppel...

Ella hade främst valt att fly, om hon fick möjligheten, för hon är konflikträdd, men eftersom hon inte har det alternativet med koppel, så får det ju bli att försöka få bort det läskiga istället.

I början tyckte jag att skällandet och utfallen var jobbiga, både för oss och inför andra...

Nu är det mycket bättre, men absolut inte 100% bra, och jag har liksom förlikat mig med tanken på att det kanske aldrig försvinner helt. Jobbar vidare och hoppas på ännu mer förbättring, men är fruktansvärt nöjd med den förändring vi har åstadkommit hittills.

Och andras åsikter om att min hund skäller, besvärar mig inte längre..

De kan hoppa och sk**ta!

Jag har en bra hund! That´s it!

För så är det faktiskt.. Ella är en fantastisk hund!

Hon kan vara hemma själv, hon är mild, följsam (OBS! Inte alltid så lydig..), hon är fruktansvärt snäll att ha att göra med, snäll mot barn och andra djur, hon har en stor personlighet (och integritet!) hon är rolig och mycket duktig på många sätt och vis.

 

 

 

Och jag vill tusen gånger hellre ha en hund som faktiskt har en reaktion, vilket jag anser att hundar ska ha till viss del, för jag vill ha en hund! En hund som har lite instinkter kvar och som faktiskt inte lyder minsta tillsägning/vink.. För jag vill ha en individ också!

Även om det medför stunder där man ibland skulle kunna slita sitt hår!

=)

I annat fall kan man köpa en liten mjukishund (finns med koppel i de flesta leksaksaffärerna)..

Tänk på att vi kan behöva deras instinkter en dag...

Jag är tacksam om hon skulle meddela mig att det kommer någon mitt i natten och är på väg in i lägenheten, eller som iaktar oss ute på natten.

Sen att deras beteende inte alltid behagar oss människor och passar in i våra "perfekta drömliv" och drömmen om "den perfekta hunden".. Nej, då får det vara så...

För visst är det väl så att de faktiskt "bara" är hundar och de beteenden som vi anser vara problem/jobbiga är ju för att det skapar problem för oss.. Inte för dem... Eller??

 

 

Bra inlägg! Jag börjar hålla med dig om att det inte är så konstigt med utfall. Sitter man fast i ett koppel så kan man inte fly och vad gör man då? Utfall, kanske- om motståndaren signalerar hot.

Sedan har jag inte kommit lika långt som du. Jag bryr mig alldeles för mycket om vad de andra hundägarna ska tycka och håller därför tillbaka Nanna. Jag har bestämt mig för att låta henne styra mer vid hundmöten, men klarar inte än att efterleva det. Jag måste skärpa mig! Det är ju fånigt att bry sig...