Kastrering... Do, or don´t...?
... Den eviga frågan som uppenbarligen berör många djurägare...
Åsikterna verkar dela upp dessa djurägare i två läger. De som är för och de som är emot...
Ella är kastrerad.
När vi köpte henne var hon 3,5 år. Hon hade fått en kull valpar tidigare, men p.g.a. förlossningskomplikationer så blev det akut kejsarsnitt.
Detta innebar att avelsplanerna som tidigare ägaren hade för Ella gick i stöpet. Att avla vidare på en tik som har förlossningskomplikationer innebär ju en risk att det förs vidare till hennes avkommor.
Nu blev det ju tyvärr så att de var tvungna att göra av med Ella p.g.a. andra omständigheter, men vi hade absolut inte några önskningar om att ha en hund vi skulle kunna avla på, så för oss spelade det ingen roll.
För det första så anser jag att det finns alldeles för många hundar redan som sitter på hundhem/ säljs på t.ex. Blocket och behöver ett hem.
För det andra så anser jag att man kanske borde ha en aning om vad man egentligen pysslar med när det gäller genetiken.
Det är alldeles för många som bara "avlar på" utan att egentligen bry sig om vilken typ av hund de har.
Och jag menar absolut inte att det har med renrasiga vs. blandraser att göra, för det anser jag personligen ha mindre betydelse i den meningen. Jag menar alla dessa som avlar trots fel på hunden, såsom t.ex. ostabila, aggresiva, dåliga tänder, tarmproblem, ögonproblem, tandproblem, bråck av olika slag, dåliga knä/höfter o.dyl...
Att Ella redan har fått en kull valpar är ju inget man kan göra något åt, då hennes "fel" inte var något man visste om då.
Förlossningskomplikation, Patella Luxation (behöver inte vara genetisk, utan kan även bero på skada/felbelastning), ljumskbråck o.dyl. är ju definitivt inte något man vill föra vidare.
Vidare till frågan ang. kastrering...
Vårt beslut gällande Ellas kastration gjordes då vi ansås att fördelarna, i hennes fall, övervägde nackdelarna. För oavsett vad som sägs, så finns det alltid nackdelar med allting...
Ella nyopererad 21 oktober 2009
Fördelarna i vårt fall var:
* Ingen risk för tjuvparning
* Minska/eliminera ev. risker för livmoderhalscancer o.dyl. hos tikar (juvertumörer kan ändå uppstå)
* Balansera det hormonella. Hon var VÄLDIGT jobbig i löp/skendräkt med att kräka upp mat till Stefan varje morgon, och jobbig ute med både människor och hundar (kan hon fortfarande vara, men inte alls i samma utsträckning).
För hanhundar hjälper det i förebyggande mot ev. prostataproblem, det KAN hjälpa om man har svåra problem när tikarna löper, och det KAN hjälpa om man har en mentalt stark/dominant/aggresiv hane (även tik). När det gäller det sistnämnda är det lika stor chans att det inte hjälper om det är ett beteendeproblem som ligger mentalt och inte hormonellt (för man opererar inte hjärnan..).
Det kan även hjälpa hundar med dålig aptit/som inte vill äta ordentligt.
(Ella blev väldigt hungrig/sugen efter hon kastrerades)
Nackdelarna var:
* Kastrerade hundar har en tendens att lättare bli överviktiga.
* Pälskvalitén kan förändras
* Viss inkontinens kan förekomma (oftast när de blivit något äldre)
* Operationer/narkos är ALLTID riskfyllda
Åsikterna verkar dela upp dessa djurägare i två läger. De som är för och de som är emot...
Ella är kastrerad.
När vi köpte henne var hon 3,5 år. Hon hade fått en kull valpar tidigare, men p.g.a. förlossningskomplikationer så blev det akut kejsarsnitt.
Detta innebar att avelsplanerna som tidigare ägaren hade för Ella gick i stöpet. Att avla vidare på en tik som har förlossningskomplikationer innebär ju en risk att det förs vidare till hennes avkommor.
Nu blev det ju tyvärr så att de var tvungna att göra av med Ella p.g.a. andra omständigheter, men vi hade absolut inte några önskningar om att ha en hund vi skulle kunna avla på, så för oss spelade det ingen roll.
För det första så anser jag att det finns alldeles för många hundar redan som sitter på hundhem/ säljs på t.ex. Blocket och behöver ett hem.
För det andra så anser jag att man kanske borde ha en aning om vad man egentligen pysslar med när det gäller genetiken.
Det är alldeles för många som bara "avlar på" utan att egentligen bry sig om vilken typ av hund de har.
Och jag menar absolut inte att det har med renrasiga vs. blandraser att göra, för det anser jag personligen ha mindre betydelse i den meningen. Jag menar alla dessa som avlar trots fel på hunden, såsom t.ex. ostabila, aggresiva, dåliga tänder, tarmproblem, ögonproblem, tandproblem, bråck av olika slag, dåliga knä/höfter o.dyl...
Att Ella redan har fått en kull valpar är ju inget man kan göra något åt, då hennes "fel" inte var något man visste om då.
Förlossningskomplikation, Patella Luxation (behöver inte vara genetisk, utan kan även bero på skada/felbelastning), ljumskbråck o.dyl. är ju definitivt inte något man vill föra vidare.
Vidare till frågan ang. kastrering...
Vårt beslut gällande Ellas kastration gjordes då vi ansås att fördelarna, i hennes fall, övervägde nackdelarna. För oavsett vad som sägs, så finns det alltid nackdelar med allting...
Ella nyopererad 21 oktober 2009
Fördelarna i vårt fall var:
* Ingen risk för tjuvparning
* Minska/eliminera ev. risker för livmoderhalscancer o.dyl. hos tikar (juvertumörer kan ändå uppstå)
* Balansera det hormonella. Hon var VÄLDIGT jobbig i löp/skendräkt med att kräka upp mat till Stefan varje morgon, och jobbig ute med både människor och hundar (kan hon fortfarande vara, men inte alls i samma utsträckning).
För hanhundar hjälper det i förebyggande mot ev. prostataproblem, det KAN hjälpa om man har svåra problem när tikarna löper, och det KAN hjälpa om man har en mentalt stark/dominant/aggresiv hane (även tik). När det gäller det sistnämnda är det lika stor chans att det inte hjälper om det är ett beteendeproblem som ligger mentalt och inte hormonellt (för man opererar inte hjärnan..).
Det kan även hjälpa hundar med dålig aptit/som inte vill äta ordentligt.
(Ella blev väldigt hungrig/sugen efter hon kastrerades)
Nackdelarna var:
* Kastrerade hundar har en tendens att lättare bli överviktiga.
* Pälskvalitén kan förändras
* Viss inkontinens kan förekomma (oftast när de blivit något äldre)
* Operationer/narkos är ALLTID riskfyllda
Något jag själv reagerat på i efterhand är att det verkar som om vissa kastrerade hundar "förlorar sin identitet" i t.ex. urindoften... Vissa okastrerade hundar vet inte riktigt om kastraterna de möter är tik eller hane, vilket kan innebära vissa komplikationer.
Ella själv började lukta på sitt eget kiss efter att hon kissat, och även gå tillbaka och "kissa över" sig själv, precis som om doften är oklar...
MEN jag vill påpeka att jag inte tycker att en kastration är naturlig... Då det inte någonstans i naturen sker något sådant. Där är det "djungelns lag" som gäller. Starkast (vilket också brukar innebära friskast) vinner... De andra, svaga och sjuka, har ingen chans att föra sina gener vidare.
Ella sur då hennes leksaksmus fastnat i tratten! =)
Oavsett så var det vårt val gällande Ella.
Vad andra väljer/bör välja är upp till var och en.
Det finns många fördelar med kastrering, men glöm inte att det finns nackdelar också!
Och fördelarna/nackdelarna är nog fler än de som jag räknat upp här i mitt lilla inlägg... Så överväg med omsorg...
Trackback
